Open Source
Öppen källkod
På den här sidan tänkte jag presentera information om öppen källkod.

Länk till en sida på SeniorNet, Vad är Linux?




Fri programvara i detta fall ska inte tolkas som gratis, även om programmen ofta är gratis, utan som "tala fritt".
Öppen källkod innebär att källkoden finns tillgänglig till det program man använder. Motsatsen till öppen källkod är proprietär programvara.

Den mest kända/spridda av fri källkod är väl Linux. Exempel på proprietär programvara är Microsofts Office paket.
Linux är ju ett operativsystem i likhet med Microsofts Windows. De flesta programmen inom Open Source är skapade för Linux.
Men flera av de stora programpaketen finns också för Windows. Exempel på program med fri källkod som finns för både Linux och Windows är:
Open Office.org (Kontorsprogram)
Gimp    (Bildhanteringsprogram)
FireFox (Webbläsare)
Thunderbird (E-mail)
Scribus (Desktop Publishing)
KompoZer före detta Nvu (Webbeditor/Html/editor)
DigiKam (Fotomanipulering)
Jag återkommer längre ner med lite mer detaljer om respektive program/programpaket.

Fördelar med öppen programvara
* Stabilitet	
Eftersom programkoden är tillgänglig för alla att ta del av håller traditionellt öppen programvara högre kvalite´t 
än många slutna sådana. Buggar rapporteras och åtgärdas direkt.

* Oberoende
Genom att bygga sin IT struktur på öppen programvara blir man oberoende av sin leverantör. Då lösningarna finns fritt
tillgängliga kan man alltid ta sina problem till en annan konsult eller utvecklare som man trivs bättre med än sin nuvarande.
Man riskerar inte heller att låsa in sig i olika format eller beroenden där Programvara A behöver programvara B för att 
fungera friktionsfritt vilket skulle medföra högre kostnader.

* Valfrihet
Öppen programvara kommer inte med märkliga krav i sina licenser. Man väljer själv vad man vill göra med sina program och 
uppdaterar när man själv finner det lämpligt.

* Inget Licenskrångel
Med öppen programvara fyller man behovet direkt på plats utan att fundera över om där finns resurser för ökade licenskostnader
eller hur man skall beställa och aktivera sina program. Merparten av programmen ligger åtkomliga på en ftp server nära dig
och kan installeras och användas vid behov.

* Ägande	
När du köper ett program på traditionellt vis köper du egentligen bara rätten till att använda detta program enligt uppställda
villkor. Du kommer att få svårt att påverka vad som sker med utvecklingen av programmet i framtiden och riskerar alltid att
programmet köps upp, läggs ner eller förändras på ett sätt som inte passar dina behov. Med öppna programvaror har du alltid
tillgång till själva källkoden och kommer därför att ha möjlighet att utveckla det efter behov, själv eller i samarbete med
andra som har liknande önskemål för sin verksamhet. 



När det gäller Linux så finns det ett stort antal distributioner. En distribution är ett paket av program som satts samman av en grupp människor med en speciell målsättning. Eftersom det finns 100-tals distributioner så finns det följdaktligen lika många målsättningar.
Bland alla olika distributioner finnsdet ett antal som räknas som de stora:

Mandriva Linux
Linux Mint 9
openSuse
Fedora (tidigare Red Hat)
Ubuntu
---
Debian
Slackware
Gentoo
De senare kräver en hel del kunskap av användarna och ska nybörjare normalt inte ge sig på.


De flesta distributioner och program kan laddas ner från nätet.
När det gäller program ska man se upp så att man väljer en nedladning som passar det operativsystem man själv har.
Programmens storlek varierar högst avsevärt.

Storleken på en distribution varierar från 1 till 6 CDn eller en DVD.
Att "tanka/ladda ner/download" en distribution kan ta lite tid beroende på vilken typ av internetanslutning man har, från 10/20 minuter till ett par timmar.
När man väl tankat ner distributionen ska den brännas till en eller flera CDn/DVD. Detta ska göras i ett speciellt format, iso.

Ett fråga som ofta dyker upp i detta sammanhang gäller huruvida programmen finns på svenska. Svaret på den frågan är att det gör det ofta, men inte alltid.



Information om respektive program.



OpenOffice.org
OpenOffice.orgs hemsida är http://www.openoffice.org/index.html
Där kan man gå vidare för att välja vilket språk man vill ha OpenOffice.org i.
Dom här sidorna är på engelska. Har man svårt för engelskan kan man gå direkt till den svenska sidan.

OpenOffice.org består av ett flertal olika program:
	Writer Ordbehandling (Word)
Calc Kalkyl (Excel)
Impress Presentation (powerpoint)
Draw Rita
Base Databas,Register(Access)
Math Matematik,Formler

Ledtexter mm är på svenska.
Böcker, manualer för OpenOffice.org är på engelska. Jag har hittat en bok på svenska, Kom igång med OpenOffice.org ISBN: 978-1-4092-3540-8. Jag tror att man även kan
använda böcker som behandlar StarOffice. OpenOffice.org är till stora delar det samma som StarOffice men utan de delar som är patenterade av andra än företaget Sun. Det som skiljer berör oftast olika fonter som Sun inte äger.

Här kan du få tag på OpenOffice.org på svenska för Windows:
http://sv.openoffice.org/get/#distributor

En av fördelarna med OpenOffice.org är att det påde kan läsa och spara i samma format som Microsofts program.
T ex kan du läsa ett dokument som din vän skrivit med Word eller se powerpointbilder.
När du skapar nya dokument kan du spara dem i t ex wordformat så dina vänner kan läsa dem i sitt Word.

Här finns dokumentation i form av en bok om OpenOffice.org, "Kom igång med OpenOffice.org".


Firefox webläsare

Firefox är en webbläsare liknande Microsofts Internet Explorer.
Firefox hemsida är http://www.mozilla.com/en-US/firefox/.
Där kan man gå vidare och välja vilket språk och operativsystem man vill ha:
http://www.mozilla.com/en-US/firefox/all.html
Det gäller att välja rätt kolumn för Windows eller Linux och naturligtvis rätt rad för önskat språk.

Här är den svenska hemsidan för Firefox: http://www.mozilla.se/firefox.shtml. Här kan du även ladda ner Firefox.
Ledtexter mm är på svenska.
Böcker, manualer för Firefox  på svenska har jag inte hittat. Det närmaste var danska.


Thunderbird e-mail klient

Tunderbird är en e-mailklient. Motsvarar Microsofts Outlook, fast kanske lite bättre.
Thunderbirds hemsida är http://www.mozilla.com/en-US/thunderbird/.
Där kan man gå vidare och välja det språk och operativsystem man önskar:
http://www.mozilla.com/en-US/thunderbird/all.html
Det gäller att välja rätt kolumn för Windows eller Linux samt rätt rad för önskat språk.

Här är den svenska sidan för Thunderbird: http://www.mozilla.se/thunderbird.shtml. Här kan du även ladda ner Thunderbird på svenska.
Ledtexterna är på svenska.
Någon bok eller manual på svenska har jag inte hittat.

Själv tycker jag att Thunderbird är en alldeles utmärkt e-mailklient. Den har bra möjligheter att filtrera spam.


GIMP
Gnu Image Manipulation Program

GIMP är ett bildbehandlingsprogram såsom Photoshop om än inte lika avancerat.
GIMPs hemsida är här: http://www.gimp.org/.

Här hämtas GIMP: http://gimp-win.sourceforge.net/stable.html
När det gäller GIMP så ligger hjälp och ledtexter i ett eget paket så se till att även ladda ner dessa, 8 st.
Det är hjälppaketen som innehåller det svenska språket samt några till.

Svensk dokumentation finns här : http://docs.gimp.org/sv/ även om dokumentationen inte är fullständig.
Här finns en artikel på svenska: Enkel bildbehandling med Gimp.

För mig innehåller GIMP dom funktioner som jag behöver. Men jag förstår att en avancerad amatörfotograf eller profsfotograf tycker att programmet kanske inte räcker till.

Här är en länk till instruktioner på svenska: http://sv.wikibooks.org/wiki/Rita_med_Gimp


Scribus
Scribus är ett "Desktop Publishing" program. Scribus är ett verktyg för trycksaksproduktion fram till pre-press, dvs broschyrer, produktblad, böcker.
Scribus hemsida är här: http://www.scribus.net/.

Här hämtar du Scribus. http://swedish.toggle.com/lv/group/view/kl33580/Scribus.htm
Scribus finns tydligen inte med hjälptexter på svenska utan här är man tvingad att ha åtminståne rudimentära kunskaper i engelska.

Jag hittar heller inga böcker om Scribus varken på svenska eller engelska.


KompozerKompozer loggo
KompoZer är ett webbediteringsprogram. Ett program för att skapa hemsidor/webbsidor.
Programmet är en fortsatt utveckling av Nvu. Nvu verkar ha slutat utvecklas.
Kompozers hemsida är här: http://www.kompozer.net/.

Här kan du hämta KompoZer: http://www.kompozer.net/download.php
Mig veterligen finns ingen svensk version av KompoZer.

Jag använder mig av KompoZer när jag skapar sidorna för SeniorNet Märsta. Jag är faktiskt förtjust i KompoZer.



Digikam

Med Digikam kan du utföra en mängd operationer för att förbättra och kategorisera sitt fotoarkiv. Digikam kan schemalägga och automatisera jobb för att exempelvis underlätta masskonvertering av ett filformat till ett annat eller ändra filstorlek. Du kan skapa egna taggar, lägga till geografisk information och editera EXIF-information.
Ledtexterna är på svenska.
Installation av programmet i Windows verkar vara lite komplicerad, åtminstone blev det det för mig. Man behövde installera flera andra program utöver DigiKam.

Programets hemsida är här http://www.digikam.org/drupal/
Programmet kan hämtas här http://www.digikam.org/drupal/node/378.